Dagens fråga: När tänkte du som ett troll senast?

Dagens fråga: När tänkte du som ett troll senast?

2022-04-16 Av av Thomas Wennerklint

Annons: Kristdala Kanot


LÖRDAGSKRÖNIKAN

När tänkte du som ett troll senast?

Till att börja med vill jag slå fast att jag tycker att forskning är viktigt.

Fast kanske inte all forskning. En del projekt kunde man undvikit att ge anslag till och istället lagt pengarna på något vettigare.

Ni kanske läste den här rubriken, eller såg inslaget, på svt.se i veckan:

”4,5 miljoner till forskning – ska tänka som ett troll”

Egentligen är det en gammal nyhet eftersom det är över ett år sedan forskningsprojektet ”Trollsyn i hjärtemarkerna” vid Linnéuniversitetet fick 4,5 miljoner av vetenskapsrådet.

Utställning i Virserum

Projektet, med frågeställningen ”Hur kan vi hitta ett sätt att leva med naturen istället för av den?”, hade sin första utställning i Virserum förra helgen.

Frågeställningen är inget att säga om, det är ju en i allra högsta grad aktuell och viktig fråga.

Men nu kommer det: Det handlar om konstnärlig forskning, där frågeställningen undersöks genom att göra konst.

”Där föll projektet för mig. Jag är för mycket naturvetare för den här flummiga metoden”

THOMAS WENNERKLINT, KRÖNIKÖR

Där föll projektet för mig. Jag är för mycket naturvetare för den här flummiga metoden.

Konst kan ju naturligtvis vara vacker och intressant, men sedan var det ju det där med ”Trollsyn”.

”Trollsyn” är en central del i projektet – det går ut på att skapa en relation till material genom att se på dem som troll skulle göra.

Inget aprilskämt

Nej, det är inte den 1:a april och nej, det är inte en sketch av Killinggänget, Lorry eller Grotesco.

Trollsyn alltså.

-Tidigare har jag irriterat mig på allt skräp i skogen, men sedan började jag fundera på vad trollen skulle göra med skräpet. Trollen går inte med på grundprincipen att det finns skräp. För allt som finns på jorden är användbart, säger konstnären, arkitekten och forskaren Katarina Bonnevier, som är projektets ledare till svt.se.

Hon fortsätter:

– Vi forskar genom att använda konst, genom att själva agera som bortbytingar och röra oss i stora trollpack tillsammans med lantbrukare, skogsarbetare och andra konstnärer.

”Jag vet knappt var jag ska börja”

Jag vet knappt var jag ska börja. ”Agera som bortbytingar”, ”Röra oss i trollpack”…

Vilken syn att få se konstnärer, lantbrukare och skogsarbetare lufsa runt som troll i skogen…

Det känns inte direkt som väl använda skattepengar… och var hittar forskningsteamet de hårt arbetande lantbrukare och skogsarbetare som vill lägga tid på att leka troll i skogen?

Tål att upprepas

4,5 miljoner. Det tål att upprepas.

I inslaget visar Katarina Bonnevier också en stam eller en pinne (alltså ett konstverk) där det syns spår efter insekter som ätit av trät. Hon säger: ”Vi har samarbetat med olika borrar och barrar som ätit spår under barken.

Där har vi i alla fall ett riktigt genombrott – det måste vara de första människorna som fått igång ett fruktbart samarbete med till exempel en granbarkborre. En historisk händelse.

Ni får förlåta den raljanta tonen men det är faktiskt helt omöjligt för mig att låta bli. Det är som att slå in flera vidöppna dörrar på rad.

Herrejösses

Reportern i inslaget ställer till slut den högst relevanta frågan: Ni har fått 4,5 miljoner av vetenskapsrådet. Vad är samhällsnyttan i det här?

– Vi betraktar det som en sorts framtidsforskning. Det handlar om att försöka ställa sig bortom bortom. Och det är där vi har tagit de här folkloristiska trollen, sagorna och legender, till hjälp.

-För med deras hjälp kan vi kanske komma mycket längre än vad en mänsklig hjärna kan förstå.

Ja, herrejösses. ”Bortom, bortom” – bortom all sans och vett kanske?

Och troll och andra mytiska väsen ska alltså hjälpa oss att tänka längre, eller mer komplext än ”vad en mänsklig hjärna kan förstå”.

Då är ju frågan hur vi vanliga människor ska kunna begripa alla dessa nya och innovativa tankar.

Troll borde ju då vara väldigt intelligenta, något som de absolut inte brukar framställas som i sagorna.

Jag tänker nu, inte helt osökt, på ”Trolltyg i Tomteskogen” och den klassiska textraden: ”Kolla morsan, jag har mejat ner en hel tomtearmé” som ett inte alltför snabbtänkt troll yttrar när han klubbat ner en massa svampar med röda, toppiga hattar…

”Sådana troll löser nog inte världsproblemen”

Sådana troll löser nog inte världsproblemen.

I ett försök att förklara forskningsprojektets tanke utan troll och sagor säger Katarina Bonnevier:

-Vi vet att skogen i dag är en viktig fråga och den frågan är väldigt infekterad. Vi tänker att vi kommer med ett slags tredje perspektiv. Och där är konsten fantastisk, för den kan hjälpa oss att lösa knutar som vi inte kan lösa genom att vara rationella och beräknande.

Det där låter ju ändå lite bättre.

Men nej, jag kan inte köpa att man lägger 4,5 miljoner på det här projektet. Boven i dramat är ju inte Katarina Bonnevier och hennes forskningsteam, utan Vetenskapsrådet som beviljat anslaget.

Nu vet jag inte om en del av de pengar Vetenskapsrådet har att fördela är öronmärkta för konstnärlig forskning, men det borde ju finnas viktigare områden att lägga 4,5 miljoner på. Forskning kring olika sjukdomar till exempel.

Se upp för trollen!

Nu framstår ju jag som en gnällig, fantasilös och grå akademiker – men jag får ta det i det här fallet.

För övrigt spelade jag mycket rollspel i min ungdom så jag har faktiskt tränat på att se andra världar genom ögonen på både alver, muterade vargar och figurer ur Star Wars.

Men det kostade inte samhället några pengar.

Ha en fortsatt bra påskhelg!

Se upp för trollen!

/Thomas

Foto: Pixabay

Dela gärna artikeln: