Lördagskrönikan: ”Äntligen!”

Lördagskrönikan: ”Äntligen!”

2021-05-01 0 av Thomas Wennerklint

LÖRDAGSKRÖNIKAN

När detta skrivs är det den 30:e april, valborgsmässoafton och när ni läser texten har april gått över i maj.

”Sköna maj välkommen till vår jord igen” som det heter.

Ja, låt oss hoppas att det blir skönare och varmare nu, det kan verkligen behövas.

”Jag är så trött på den kalla vinden som vi har haft alldeles för länge – nu vill jag ha riktigt ljumma vårvindar som ger lite löften om en sommar som faktiskt inte är så långt borta”

THOMAS WENNERKLINT, KRÖNIKÖR

Jag är så trött på den kalla vinden som vi har haft alldeles för länge – nu vill jag ha riktigt ljumma vårvindar som ger lite löften om en sommar som faktiskt inte är så långt borta.

Valborgsmässoafton ja, en lite märklig dag egentligen.

Ska man fira, är det en festkväll man ska tillbringa i goda vänners lag och njuta av god mat och dryck?

Ja, inte under rådande pandemi förstås, men annars.

”En åldersfråga”

Jag vet inte om det är en åldersfråga, ungdomar har tenderat att festa loss ordentligt denna kväll, men för egen del har det på senare år varit en kväll som passerat förbi nästan bara som en i mängden.

Någon liten promenad till en majbrasa kanske det har blivit om inte vädret varit för uselt.

Fast vädret är ju oftast inte något vidare värst på just valborg.

Oftast är det ju något i stil med åska, hagel och drivis – antingen var för sig eller i en mindre skön kombination.

”I Helsingborg förekommer också den klassiska ”nordvästlig kuling från Öresund med tillhörande piskande regn-på-tvären”-väderleken nästan alltid på denna kväll”

I Helsingborg förekommer också den klassiska ”nordvästlig kuling från Öresund med tillhörande piskande regn-på-tvären”-väderleken nästan alltid på denna kväll.

När jag var liten vill jag minnas att Valborg var en lite spännande kväll.

Vi brukade fira med vänner och efter maten när skymningen sänkte sig över Helsingborg brukade vi åka ut till någon majbrasa, se elden tändas och sedan lyssna på lite sång.

Ofta var vi i Laröd, lite norr om Helsingborg där Sofiero slott ligger.

Där nere på stranden hade man samlat ihop material till brasan.

”Ganska mysigt”

Ganska mysigt måste jag säga att det var, om man klarade sig utan frostskador vill säga.

För det var ju alltid så in i hoppsan kallt.

En gång har jag för mig att mamma vägrade gå ur bilen.

Efter en liten stund i snålblåsten och regnet åkte vi hem igen, nöjda över att ha varit där, men förmodligen var de flesta mer nöjda över att ha kommit därifrån.

Hur som helst är det minnen jag vårdar ömt och som ligger mig, trots kylan, varmt om hjärtat.

Valborgsfirandet var ju som intensivast under studietiden i Linköping.

Ni vet ju hur det brukar se ut i Uppsala.

Det finns ju en klar akademisk koppling mellan firandet och körsången och det var mycket festande i studentkretsar då. Kommer inte ihåg om det var kallt och dåligt väder, men det har kanske sina orsaker.

Men sedan dess har det väl blivit lite olika typer av firande, med och utan brasor, men det har varit kallt – och ofta regnigt.

”Jättefin Valborg”

Minns en jättefin Valborg i Västervik där man tänt majbålet ute på en pir nere i centrum.

Alldeles klart väder, det hade varit en solig dag, men värmen hade inte infunnit sig. Det var vantar och mössa på.

Nu tycker jag ändå att det fanns lite tendenser till en lite varmare vind idag så kanske är värmen trots allt på väg.

I år finns heller inte några brasor att värma sig på, de är ju som det mesta annat inställt.

I år behöver vi värmen mer än någonsin, låt oss komma ut och njuta av den vackra natur vi har. Dessutom kanske vi får lite välbehövlig hjälp mot viruseländet av värmen.

Mer sol och mer ljus kan kanske pigga upp tillvaron.

Det vore fint för det är inte roligt att läsa nyheter just nu.

Smittspridningen går ju verkligen inte åt rätt håll – har ni läst det förr – och det är nya mutationer och vaccin som inte fungerar eller kanske fungerar fast bara lite… ja ni vet.

”Inte mycket muntra nyheter – lite schysst väder är väl inte för mycket begärt”

Inte mycket muntra nyheter – lite schysst väder är väl inte för mycket begärt.

Som jag skrev i inledningen så är det ju den första maj idag och det är faktiskt en alldeles speciell dag. Ja, jag tänker självklart på att det är idag som det är premiär för årets version av ”Hitta ut”!

Äntligen!

Så nu är det bara att ta med sig kartan, i pappersform eller i telefonen, och ge sig ut att leta checkpoints.

Ni som har läst mina texter sedan starten har inte kunnat undgå min förtjusning för denna aktivitet som förenar härligt uteliv med orientering och tar en till platser och vägar i ens närhet som man kanske aldrig hade upptäckt annars.

”Ut med er”

Så ut med er – prova om ni inte redan gjort det. Kartor finns att hämta lite varstans i stan.

Hoppas också att maj månad och lite varmare väder höjer humöret på mig och mina närmaste kollegor.

Vi är alla 50+, några mer, några (som jag) inte så mycket, och vi har alla varit på grinigt humör senaste veckan.

Inte samtidigt och inte på något särskilt, bara känt oss gnälliga, ja lite gubbgriniga helt enkelt.

Själv var det värst i söndags och i början på veckan, som helt ärligt inte ligger på min topp-100-lista över bra veckor i livet.

Håller en tumme för OAIK

Sov dåligt och vaknade irriterad i söndags morse, vet inte på vad eller varför, men det gick inte över…

Höll i sig till onsdag eftermiddag då det började släppa lite – får tacka mina underbara elever för det och samtidigt be om ursäkt om jag grymtat för mycket åt någon under veckan.

Nåja, nu känns det bättre och bara Helsingborgs IF tar tre poäng i söndagens match i superettan (suck) så blir det ännu bättre.

Och idag håller jag en tumme för Oskarshamn AIK.

Hoppas ni alla får en bra helg!

/Thomas