LRFs uppmaning: Ät svenskt i påsk

LRFs uppmaning: Ät svenskt i påsk

2021-04-01 0 av Annicka Gunnarsson

SVERIGE

Valet av maten avgör vilket klimatavtryck du gör i påskhelgen. Konsumenterna kan själv lätt avgöra om de väljer att fira en klimatsmartare påsk i år. Det allra enklaste sättet är att byta ut importerade varor och välja svensk mat på påskbordet enligt ett pressmeddelande från LRF.

Klimatpåverkan har beräknats från två olika tallrikar med den vanligast förekommande påskmaten. Den ena tallriken består av enbart svenska råvaror. Den andra med huvudsakligen importerade råvaror. De båda tallrikarna innehåller lika mycket näring och energi, men klimatpåverkan från den svenska tallriken är 24 procent lägre.

Svensk mat har lägre klimatpåverkan

I Sverige är produktionen av livsmedel i globalt perspektiv effektiv. Exempelvis har svensk mjölk 60 procent lägre klimatbelastning än det globala genomsnittet och nästan 27 procent lägre än det västeuropeiska. Dessutom är klimatet i Norden perfekt för betande kor.

Korna äter en stor andel gräs, antingen genom att de själva betar om sommaren, eller som hö och ensilage om vintern. Svenskt kött har också en betydligt lägre klimatpåverkan än importerat kött från de flesta länder.

LRFs påsktallrikar. Foto: LRF

Påsktallriken från Sverige med klimatpåverkan: 1,5 kg CO2-ekv

  • 3 köttbullar
  • 3 små potatisar
  • 2 filéer sill
  • 1 skiva bröd med smör och ost
  • 1 ägghalva
  • Gräddfil med rödlök och dill
  • Ärter, vitkål och morötter
  • 1 glas mjölk*
  • 2 ordentliga gräddkolor

Påsktallriken baserad på import med klimatpåverkan: 1,9 kg CO2-ekv

  • Innehåller samma sak som den svenska förutom:
  • 2 filéer fjordlax istället för sill
  • 2 lite större, importerade potatisar än de svenska tre, som var lite mindre.
  • 2 chokladpraliner istället för gräddkolor

*Mjölken är svensk på båda tallrikarna – importerad mjölk skulle gett ännu större klimatavtryck.

FAKTA / Om påsktallriken

Underlaget till beräkningarna kommer från oberoende forskningsfakta som LRFs nutritionsexpert Anki Sundin sammanställt från Öppna listan, ett utdrag från RISEs klimatdatabas för livsmedel (version 1.6), Clune et al (2017) och Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas.

Foto: Freepik