”Nu är det ju positivt att vara negativ”

”Nu är det ju positivt att vara negativ”

2022-01-22 Av av Thomas Wennerklint



LÖRDAGSKRÖNIKAN

Rörigt är ordet.

De första månaderna på året brukar tillhöra dem då folk är mycket sjuka och det vabbas mest.

VAB står för vård av barn och då får föräldern stanna hemma med barnet och får ersättning (tillfällig föräldrapenning) från Försäkringskassan.

”Februari kallas ju lite galghumoristiskt för Vabbruari”

THOMAS WENNERKLINT, KRÖNIKÖR

Februari kallas ju lite galghumoristiskt för ”Vabbruari”.

Det här året lär nog bli ett rekordår med tanke på ur det ser ut med smittspridningen av covid-19.

Det är ju inte nådigt så många som är sjuka eller satta i hemkarantän.

Går på knäna

Många verksamheter i samhället går på knäna och hankar sig fram på grund av personalbrist.

Det har ju gått så långt att regeringen och FHM så sent som i torsdags lättade åtminstone lite på de regler för testning och hemkarantän som infördes för någon vecka sedan.

Efterfrågan på egentester har varit hög och testkiten har inte räckt till alla runt om i landet, därav var man väl tvungen att göra något. Dessutom hinner ju inte proverna analyseras så fort eftersom det kommer så många på en gång.

Jag har själv testat mig två gånger den senaste månaden, båda gångerna var svaret negativt.

Och nu är det ju positivt att vara negativ.

Tack vare vaccinet blir ju de allra flesta inte speciellt sjuka nu, även om det naturligtvis förekommer – och då är det ju naturligtvis djupt tragiskt för dem som drabbas.

Så även om vaccinet inte tillfullo skyddar mot att bli smittad så blir man sannolikt inte speciellt sjuk och belastar då inte heller den hårt prövade sjukvården.

Är vi månne på väg in ett läge där covid är något normalt, inte värre än en vanlig influensa som faktiskt drabbar många hårdare?

Tufft

Tyckte att jag läste att Spanien var på god väg att börja betrakta covid som just en influensa.

Hur som helst så skapar covid bekymmer på olika nivåer och omfattning.

Förutom vården så har just nu hela skolvärlden det ganska tufft. Det är ju en verksamhet som jag själv jobbar inom och eftersom jag dessutom har egna barn i skolan så ser jag problematiken från olika håll.

Skolan har närundervisning, eleverna ska vara i skolan. Det är grundtanken, men på olika håll i både landet och länet har kommunerna varit tvungna att stänga ner skolor eller skicka hem vissa klasser. Naturligtvis beror detta på smittspridningen och att det då saknas personal på skolorna.

”I Mönsterås kommun, där jag arbetar, är smittspridningen hög just nu”

I Mönsterås kommun, där jag arbetar, är smittspridningen hög just nu.

Det finns konstaterad smitta i stor sett på alla skolenheter, både bland personal och elever.

Även elever och personal som inte själva är smittade är hemma eftersom de kanske bor med någon som är smittad eller så har de symptom och måste provta sig och sedan vänta på svar.

Konsekvensen är att det saknas många elever i klassrummet och att det är tufft att hitta vikarier när personal saknas.

Självklart blir kvaliteteten och kontinuiteten lidande även om alla inblandade gör allt man kan för att lösa situationen på ett så bra sätt som möjligt.

”Varken hackat eller malet”

På gymnasiet har det saknats en hel del lärare den här veckan, men till viss del kan man lösa undervisningen hemifrån om man inte är för dålig. Det är trots allt bättre än att sätta in vikarier som inte kan ämnet.

Men med både personal och elever borta så blir ändå känslan lite av ”varken hackat eller malet”. När det är uppemot en halv klass som är frånvarande hade det kanske varit lika bra att köra helt på distans ett tag.

Fast situationen är knepig, reglerna är kanske inte helt glasklara och ändras ju lite då och då.

”Det gäller att hänga med i svängarna”

Det gäller att hänga med i svängarna.

I torsdags ringde de från sonens skola i Oskarshamn. Näsan rann på honom. De ursäktade sig när de ringde, men det ska de absolut inte göra – de följer reglerna.

Så fort ett barn hostar eller nyser är det ju ”symptom” – bara att hämta hem.

Det tråkiga var att det var andra gången det hände sedan terminen började.

Fösta gången var förra tisdagen och då var han hemma till måndagen den här veckan och var symptomfri sedan torsdagen.

Den är gången gäller hemma fem dagar, varav de sista två ska vara symptomfria.

Så nu får han inte gå tillskolan förrän tidigast onsdag kommande vecka…

Han är inte speciellt sjuk nu (fredag) om jag uttrycker mig milt.

”Tröttsamt”

Nåja, vi följer reglerna och så får vi försöka göra så gott vi kan. Alla sitter i samma båt.

Men eftersom smittspridningen inte riktigt nått sin kulmen än (åtminstone enligt en del) så undrar jag i mitt stilla sinne hur situationen kommer att se ut om några veckor.

Det är rörigt nu – och det blir förmodligen värre innan det blir bättre.

Till dess får vi väl försöka hålla ut och hålla avstånd som det heter.

Tyvärr börjar det bli mycket tröttsamt.

Ta hand om varandra!

Ha en fortsatt bra helg!

/Thomas

Foto: Freepik

Dela gärna artikeln: