SVERIGE
Regeringen har i dag beslutat om en proposition som föreslår lagändringar för att skyndsamt effektivisera Sveriges möjligheter att ta emot militärt stöd. Syftet är att möjliggöra snabbare beslut om att kunna ta emot operativt militärt stöd i form av militära styrkor från stater som är medlemmar i EU eller i Nato.
Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari i år har tydliggjort att Ryssland inte anser sig bundet av den regelbaserade världsordningen som Sverige bygger sin säkerhet på. Det råder ett nytt och försämrat säkerhetspolitiskt läge i Europa.
Regeringen ska kunna begära militära styrkor
I det uppkomna läget har regeringen i dag beslutat om en proposition för att förbättra förutsättningarna för Sverige att ta kunna emot operativt militärt stöd i form av militära styrkor från stater som är medlemmar i EU eller i Nato.
Lagändringarna innebär att riksdagen medger att regeringen får, om Sverige är i krig eller krigsfara, begära stöd av en stat som är medlem i EU eller i Nato i form av militära styrkor, för att i enlighet med internationell rätt möta ett väpnat angrepp mot Sverige.
Samma sak gäller för att militära styrkor från nämnda länder ska kunna stödja med att hindra kränkningar av svenskt territorium i fred eller under krig mellan främmande stater. Regeringen får för detta ändamål överlåta förvaltningsuppgifter till den stat som lämnar sådant stöd.
Snabbt beslut i riksdagen
Det finns redan nu lagstiftning på plats som medger att regeringen begär stöd av Finland i dessa situationer. Lagstiftningen föreslås alltså justeras, så att den även omfattar samtliga stater som är medlemmar i EU eller i Nato.
Regeringen lämnade över propositionen till riksdagen under måndagen och lagändringarna föreslås träda i kraft redan nu på torsdag den 19 maj 2022.
Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag
Redaktör & annonsering
