SVERIGE
Regeringen har idag onsdag presenterat en historisk myndighetsreform för civilt försvar och krisberedskap i syfte att stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och krig. ”De utpekade myndigheterna ska vidta en rad åtgärder för att stärka Sveriges motståndskraft i såväl fredstida krissituationer som för höjd beredskap och krig,” säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S).
Mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde har regeringen sett att det finns anledning att snabba på återuppbyggnaden av det civila försvaret. Regeringen aviserade tidigare i våras att 800 miljoner kronor tillförs i vårändringsbudgeten för 2022 för att stärka det civila försvaret på lokal, regional och nationell nivå. Det är tillsammans med de 4,7 miljarder kronor som tidigare aviserats den största satsningen på det civila försvaret i modern tid och omfattar hela samhället.
Beredskapsmyndigheter
60 statliga myndigheter ska bli så kallade beredskapsmyndigheter. Det är myndigheter med särskild betydelse för samhällets krisberedskap och totalförsvar. Myndigheterna ska ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Försvarsmakten ska gemensamt stödja aktörerna i det nya beredskapssystemet och säkerställa den gemensamma totalförsvarsplaneringen.
– Vi gör nu en historisk satsning för att stärka Sveriges civila försvar och krisberedskap. De utpekade myndigheterna ska vidta en rad åtgärder för att stärka Sveriges motståndskraft i såväl fredstida krissituationer som för höjd beredskap och krig. Det handlar bland annat om att samverka med Försvarsmakten när det gäller behovet av stöd till det militära försvaret, genomföra risk- och sårbarhetsbedömningar samt öva och utbilda personal, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.
”Vi gör nu en historisk satsning för att stärka Sveriges civila försvar och krisberedskap.”
Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Tio beredskapssektorer inrättas
Tillgång till rent dricksvatten, fungerande elförsörjning, transporter och fungerande transportinfrastruktur – det är nödvändiga förutsättningar i vardagen men också under fredstida krissituationer och höjd beredskap. Därför inrättar regeringen tio beredskapssektorer för att stärka motståndskraften i viktiga samhällsfunktioner.
I beredskapssektorerna ingår beredskapsmyndigheterna. För varje sektor utses också en sektorsansvarig myndighet, som ska leda arbetet med att samordna åtgärder både inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Den sektorsansvariga myndigheten ska driva på arbetet inom sin beredskapssektor, stödja beredskapsmyndigheterna och verka för att samordning sker med andra aktörer.
Följande beredskapssektorer inrättas:
- Ekonomisk säkerhet
- Elektroniska kommunikationer och post
- Energiförsörjning
- Finansiella tjänster
- Försörjning av grunddata
- Hälsa, vård och omsorg
- Livsmedelsförsörjning och dricksvatten
- Ordning och säkerhet
- Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen
- Transporter
Sex civilområden
För att stärka och kraftsamla totalförsvaret inrättar regeringen en högre regional nivå. Detta görs genom att dela in landets 21 länsstyrelser i sex civilområden.
– Om det värsta skulle hända och Sverige hamnar i krig kommer ett krigsscenario sannolikt se olika ut i olika delar av landet. Därför är det viktigt med riktade insatser som kan se ut på ett visst sätt i exempelvis Göteborgsområdet och på ett annat sätt i norr, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S).
Snabbare beslutsvägar
I varje civilområde ska mellan två och sju länsstyrelser ingå. För varje område utses en ansvarig länsstyrelse där landshövdingen kommer att benämnas civilområdeschef.
Det är länsstyrelserna i Norrbotten, Örebro, Stockholm, Östergötland, Västra Götaland och Skåne län som blir civilområdesansvariga. De får uppgifter som syftar till att det civila försvaret inom civilområdet får en enhetlig inriktning. I samarbete med Försvarsmakten ska de också arbeta för att totalförsvaret inom civilområdet får en enhetlig inriktning.
– Den nya strukturen för krisberedskapen och det civila försvaret kommer att innebära en tydligare rollfördelning mellan aktörerna inom det civila försvaret och en bättre samordning. Detta borgar för ett mera effektivt samarbete och snabbare beslutsvägar, säger civilminister Ida Karkiainen (S).
Den nya myndighetsstrukturen träder i kraft den 1 oktober 2022.
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Redaktör & annonsering
