Robert Rapakko: ”Tror att Blomstermåla kan blomstra igen”

Robert Rapakko: ”Tror att Blomstermåla kan blomstra igen”

2021-03-27 0 av Peter A Rosén

OKNÖ

Socialdemokraterna har inte suttit vid rodret i Mönsterås kommun sedan 1985.

Men oppositionsrådet Robert Rapakko (S) är optimistisk inför valet nästa år.

– Jag tror att kommunen behöver en annan partigruppering i majoritet, säger han.

Vår tidning intervjuar honom på ett soligt och härligt Oknö.

Vi är nyfikna på Socialdemokraternas strategi inför det kommande valet.

Kan partiet ta tillbaka ledartröjan hösten 2022, efter totalt 37 år i opposition?

Det återstår att se.

Robert Rapakko berättar att Socialdemokraterna styrde kommunen under många år.

– Det är ju en bruksort i grund och botten.

Men under valrörelsen 1985 uppstod det turbulens kring en del viktiga frågor – och det slutade med att Centerpartiet övertog rollen som det bärande partiet.

Resten är historia, som det brukar heta.

Klart störst

Centern har varit herre på täppan sedan dess – och det tidigare kommunalrådet Roland Åkesson (C) är en legendar inom Centerpartiet och den svenska kommunpolitiken.

Och faktum är att partiet behöll sin starka ställning även efter att Roland Åkesson hade lämnat över kommunalrådsuppdraget till Anders Johansson (C).

Centerpartiet fick 38,91 procent av rösterna i fullmäktigevalet i Mönsterås kommun 2018. Därmed är centerpartisterna alltjämt klart störst.

Socialdemokraterna är tvåa med 30,80 procent – och Sverigedemokraterna trea med 15,27 procent.

Övriga partier ligger på låga nivåer: Moderaterna (5,09 procent), Kristdemokraterna (3,13 procent), Vänsterpartiet (3,04 procent) och Liberalerna (2,05 procent).

Mandatfördelningen i fullmäktige ser ut så här:

Centerpartiet 19 platser

Socialdemokraterna 15

Sverigedemokraterna 8

Moderaterna 3

Kristdemokraterna 2

Liberalerna 1

Vänsterpartiet 1

Hur kommer det sig att det är så svårt att besegra Centerpartiet i kommunvalet?

– Undersökningar visar att 85 procent av invånarna i Mönsterås kommun är nöjda. De tycker att det är bra här. De är nöjda med boendet, jobbet och skolorna. Så länge folk är nöjda, så finns det inte någon anledning att byta, svarar Robert Rapakko.

”Det är som när man har en bil som fungerar – eller tapeter som är hela och fräscha. Man byter inte för skojs skull. Man vet aldrig vad man får i stället”

ROBERT RAPAKKO (S), OPPOSITIONSRÅD I MÖNSTERÅS KOMMUN

– Det är som när man har en bil som fungerar – eller tapeter som är hela och fräscha. Man byter inte för skojs skull. Man vet aldrig vad man får i stället.

– Nu har vi haft en annan situation med en oroligare ekonomi, så möjligheterna till ett skifte är kanske större nu, tillägger han.

Det är intressant att titta på riksdagsvalet i Mönsterås kommun. Där är Socialdemokraterna alltjämt det största partiet.

Partiet fick 31,87 procent av riksdagsvalsrösterna i Mönsterås kommun 2018.

Tvåa var Sverigedemokraterna med 26,27 procent – och Moderaterna tog tredjeplatsen, med 13,84 procent.

Centerpartiet landade på 10,02 procent.

Kristdemokraterna bärgade 6,49 procent, Vänsterpartiet 5,31 och Liberalerna 3,06.

Det är tydligt att Centerpartiet tar en hel del röster från andra partier i fullmäktigevalet…

– Ja, de tar från alla andra partier. Vi är nog flera som är hungriga på att ta tillbaka röster, säger Robert Rapakko.

Varför ska väljarna rösta på Socialdemokraterna i fullmäktigevalet?

– Vi har ett starkare lag nu. Det är min bedömning. Vi har varit med länge.

– I dag styr Centerpartiet tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Jag tror inte att något parti kommer att få egen majoritet efter nästa val heller.

Vilken fråga är viktigast för Socialdemokraterna i Mönsterås kommun?

– Att behålla våra invånare. Under Roland Åkessons sista år som kommunalråd så började vi tappa invånare. Vi blev oroliga och funderade över konsekvenserna för skolan och den kommunala servicen.

– Sedan kom flyktingkrisen och vi fick en väldigt stor inflyttning – som ledde till att vi fick en del stöd från staten. Det gjorde också att vi kunde hålla upp nivån på skolan, med mera.

– Nu tappar vi – återigen – invånare jättesnabbt. Det är klart att det är mycket roligare att vara en tillväxtkommun än en utflyttningskommun. En utflyttningskommun tvingas skära i saker, samlokalisera och prioritera.

Hur ska ni lyckas behålla invånarna?

– Det är viktigt att folk känner att de vill leva sitt liv i Mönsterås kommun. Undersökningar visar att man inte alltid bor på den platsen där man jobbar. Platsen där man bor är ofta en plats där man har sin fritid. Det ska vara naturnära och boendeplatsen ska kunna erbjuda en annan kvalitet. Då tror jag att det är de kvaliteterna som vi måste kunna erbjuda.

– Och man måste kunna tänka sig att ha sina barn i våra skolor. För börjar man tänka att skolan är bättre i Oskarshamn eller Kalmar, ja, då kommer alla barnfamiljer att bosätta sig där i stället, säger Robert Rapakko.

Då låter det som att Mönsterås kommun inte ska spara på skolan…

– Nej, då får vi stora bekymmer.

Men det ska sparas inom skolan…

– Vi börjar titta på det nu. Till viss del kanske det är rätt. En del nedskärningar måste man göra när elevunderlaget minskar kraftigt.

– Men jag tror att vi måste titta på hela kommunbudgeten och omfördela pengar. Vi kan inte låta skolan bli lidande. Då skjuter vi oss själva i foten.

Vad ska ni spara på i stället?

– Jag tror att vi har en del gömt i finansen, som vi inte har utnyttjat – i år exempelvis. Vi satte av lite för mycket pengar till pensioner. Där kan vi nog hämta hem mellan 10 och 15 miljoner kronor, som skulle kunna användas på ett bättre sätt.

– Men det är klart att det alltid finns behov av effektiviseringar. Det finns alltid saker som man kan göra annorlunda, smartare och bättre – utan att för den skull tappa i kvalitet.

På riksplanet samarbetar Centerpartiet med Socialdemokraterna. Vi ser även ett samarbete mellan Centern och Socialdemokraterna inom Region Kalmar län. Skulle det kunna bli så här också, tror du?

– Det är inget som känns helt naturligt. Å andra sidan tycker jag inte att man ska göra upp innan valet. Man ska ha ett valresultat att utgå ifrån – och sedan får man arbeta utifrån det.

– Det viktiga är att man har en majoritet i fullmäktige. Har man inte en majoritet där, så blir det för mycket vågspel och osäkerhet. Jag tror att det skulle drabba både företag och invånare. Det är viktigt med stabilitet.

Vad är det bästa med att bo i Mönsterås kommun?

– Närheten till allt. Man kanske har en idé om en idyll som påminner om Bullerbyn. Egentligen ligger den långt bort för många. När man väl kommer ut till Bullerbyn, så är det långt till allt som heter service. Men vi har flera mindre orter där man ändå har skola, barnomsorg, tillgång till gym och affärer och viss kommunal service. Våra kransorter, och även tätorten Mönsterås, är ganska trevliga orter att bo i.

– Här finns mycket. Men inte allt. Det ska vi inte ljuga om. Men det finns mycket – och vi har närheten till vår underbara natur också.

”Underutnyttjat”

– Sedan är det den bästa arbetsmarknadsregionen i Kalmar län. Vi har Oskarshamn – den stora industritunga staden i norr – och vi har handeln och tjänstesektorn i Kalmar. Man kan även pendla till Högsby och Nybro. Samtidigt som vi har egna starka industrier och ett starkt näringsliv.

Arbetsmöjligheterna är goda, inom ett rimligt pendlingsavstånd, konstaterar Robert Rapakko.

– Flyttar man till Oskarshamn eller Kalmar, så blir det genast lite längre. Vi ligger bra till. Det är underutnyttjat, egentligen.

Detta borde ni väl slå mynt av…

– Ja, jag tycker att man kan marknadsföra det betydligt bättre. Och det har jag krigat för länge. Det är bara att plocka fram en karta och titta på vad som finns i vårt närområde.

”När man tittar på pendlingsmöjligheterna, så pratar man ofta om mil. Det är en fälla för oss. Men pratar man om tid i stället, så blir det genast helt annorlunda”

ROBERT RAPAKKO

– När man tittar på pendlingsmöjligheterna, så pratar man ofta om mil. Det är en fälla för oss. Men pratar man om tid i stället, så blir det genast helt annorlunda. Det har vi märkt när vi pratar med folk utifrån. ”Hur lång tid tar det att köra in till Kalmar?”, frågar de. ”Ja, mellan 30 och 40 minuter”, svarar vi.

– Det är inte mycket om man mäter med ett Stockholmsmått. Vi måste vinna den unga befolkningen. Det handlar om barnfamiljerna. Det måste finnas fritidssysselsättning. Vi måste värna om vårt föreningsliv. Och vi måste se till att vi har så pass bra skola att man inte tänker tanken att ”det är bättre att barnen går i skolan någon annanstans”.

Men skolan är bra i dag, eller?

– Jag skulle säga att den fortfarande har utvecklingspotential. Vi har inte de bästa skolresultaten i Kalmar län. Men vi rör oss åt rätt håll.

– Just nu är jag lite orolig över situationen – ifall vi måste plocka ner resurser på fel saker.

– Jag tror att det är en styrka att ha kvar vår gymnasieskola, exempelvis. Jag har förståelse för det fria skolvalet och kan ha viss sympati för det – men det slår sönder för en landsortskommun ifall man bara på tycke och smak kan välja en annan skola trots att vi har en högkvalitativ utbildning här.

Och så får ni betala interkommunal ersättning till andra kommuner…

– Ja, när en elev väljer att gå i Kalmar eller Oskarshamn i stället, så ökar kostnaden för den eleven som är kvar i Mönsterås. Och den interkommunala ersättningen skruvas upp. Det är ett galet system.

– Men i år ser vi en trend. Fler har valt en utbildning på Mönsteråsgymnasiet..

Ja, och i Mönsterås behöver man inte gå i en klass med 30 elever…

– Nej, ungdomar är smarta. Jag jobbar på högstadieskolan (Parkskolan i Mönsterås). De tittar på vad de vill ha. Gymnasiet är ju inte slutmålet för dem.

Mönsteråsgymnasiet har bra rykte…

– Ja, väldigt bra rykte. Sedan har vi haft många gymnasieskolor att konkurrera med. Även Högsby. Ju fler skolor, desto lägre blir elevunderlaget.

Hur ser det ut när det gäller grundskolorna i Mönsterås kommun? Det är inte så att det närmar sig nedläggning någonstans? I Högsby kommun förs den diskussionen.

– Ja, det har de gjort sedan jag jobbade där för snart 15 år sedan. Å andra sidan har Högsby kommun skolor med 30-40 elever. Där är inte vi. I Fliseryd har vi en av våra mindre skolor. Där har vi satsat på en ny skola – och där går ändå närmre 100 elever.

– Då är det kanske befogat att ha en egen skola.

– Vad händer annars? Det är en viktig fråga. Sedan har vi en diskussion om Ålem – och den är inte klar än. Där har vi en uppdelad skola – på två mindre enheter. Där måste man fundera på vad som blir bäst för barnen. Det handlar i sådana fall om att baka ihop Skytteanska skolan i kyrkbyn med Alsteråskolan i stationssamhället. Det utreds nu. Och det är befogat att titta på det. Sedan är inte investeringarna gratis om man ska bygga ut en skola. Och det måste bli ekonomiskt och kvalitetsmässigt lönsamt också.

Skytteanska är en jättegammal skola (grundad 1637)…

– Ja, det skulle naturligtvis kännas i hjärtat om vi tvingas göra något där. Egentligen vill man behålla den. Men det går också att titta på ett förändrat användningsområde. Idag tittar man på förskola i stället.

Man kan inte alltid fortsätta på samma sätt som man har gjort tidigare, påpekar Robert Rapakko.

– I år har vi haft en jättediskussion om silobyggnaden i Mönsterås hamn. Den måste vi spara och bevara, tycker en del. Men den används inte – och man har inte använt den på många år. Då kan man ändå fundera på vad som ger mest för vår kommun. Är det en död silo? Eller är det ett hus med bostadsrätter, som ger en snurr på bostadsmarknaden i kommunen?

Och ni lämnade nyligen in en motion om att bygga hyreslägenheter i norra delen av hamnområdet i Mönsterås. Detta kan kanske gynna dem som inte har så mycket pengar…

– De som har ont om pengar kan kanske inte bo där heller. Det ser vi på de nya husen som har byggts. Hyrorna landar på uppemot 8 000 kronor. Det är inte de billigaste lägenheterna.

– Men det är ändå ett sätt att komma in i en bostad utan att lägga in en kontantinsats. Det är en jättestor skillnad. En del tycker dock att man inte behöver ta hänsyn till det eller till att ett område ska ha ett varierat utbud. Men jag tycker att det är viktigt. Annars skapar vi områden där det är no-go-zon för en del.

– Vi får också ett annat flöde. En hyresrätt har tätare omsättning jämfört med en bostadsrätt.

Har ni med er något annat parti på den idén?

– Det har vi inte förhandlat om än. Men jag hoppas det.

– Det är klart att det också är en ansträngning för ett kommunalt bolag att bygga. Så är det alltid. Men vi är i en situation där det kanske inte lönar sig för en extern aktör att gå in och bygga hyresrätter. Så tufft är det idag. När vi bygger ett hyreshus, så får vi skriva ner värdet direkt när det är färdigt.

– Då är det inte värt så mycket som det kostade att bygga. Det är en tokig situation som man kan kriga mot nationellt. Lokalt innebär det att ingen annan kommer att bygga hyresrättsfastigheter. Sedan kan man alltid hoppas att det vänder.

Hur många lägenheter vill ni ha i den norra delen av hamnen?

– Det beror på hur utformningen blir i området. Men det man tittar på är ett tvåvåningshus – och jag kan tänka mig att det landar kring 20–30 lägenheter. Det tror jag att vi orkar med.

– Just nu bygger vi åtta hyreslägenheter i Timmernabben. Och det finns folk i kö för samtliga lägenheter. Det finns ett flertal som vill lämna sina villor för att i stället flytta in i en lägenhet, där man får ett mer lättskött boende.

Ungdomar har ofta inte pengarna som krävs för att hyra en bostad. Den typen av boenden behövs också…

– Jag skulle vilja säga ja. Vi skulle kunna ha hus med korridorsboende. Eller små ettor. Kanske studentlägenheter eller trapphus enbart för unga. För det är möjligen lättare för unga att bo tillsammans på samma ställe. Man stör kanske inte varandra om man har samma dygnsrytm.

– Men hittills har vi haft svårt att hitta det behovet. Ungdomarna drar sig oftast mot städerna.

– Sedan har vi en viss del mindre lägenheter i beståndet. Priset i de gamla lägenheterna gör att de är mycket förmånligare jämfört med nybyggen. Och det är ingen dålig standard vi har. En etta för 3 000 kronor kan du hitta.

Har kommunen fler utmaningar, som du ser det?

– Ja, vi har det tufft med att hitta balans i vår ekonomi. Så har det sett ut under några år. Det är en livsviktig förutsättning för att vi ska lyckas.

– Vi hade flera år då socialförvaltningen drabbades av underskott. Vi har försökt putta till pengar. Ett år plussade vi på med 13,5 miljoner kronor – och då var vi överens med alliansen. Men det har ändå varit svårt att hitta balansen. Det måste vi gripa tag i ordentligt och genomlysa. När man blir gammal så ska man inte behöva vara orolig för att omsorgen inte finns där.

Hur tycker du att äldreomsorgen och hemtjänsten fungerar i Mönsterås kommun idag?

– Jag var ute på en besöksdag hos hemtjänsten. Jag tycker att de har tuffa scheman. Jag personligen uppskattar inte dessa minutscheman som infördes i samband med LOV (Lag om valfrihetssystem). På ett sätt vore det nog bättre att ha ett mer flytande system som inte är så inrutat.

– LOV i sig är inte genomgripande dåligt, men just införandet av mätningarna gynnar varken dem som tar emot tjänsterna eller dem som ska utföra dem.

”Medmänsklighet”

– Vi måste lämna utrymme för medmänsklighet. Många kommuner har lyckats bra. Emmaboda kommun har under många år haft väldigt goda resultat och god kontinuitet. Det är samma människor som kommer till de äldre. Det finns således kommuner att lära av.

En stor del av kommunens kostnader är kopplade till sjukskrivningar, betonar Robert Rapakko.

– Det kanske hänger ihop med arbetsbelastningen och stressen. Kan vi lösa det, ja, då har vi genast plockat hem ett flertal miljoner, som vi kan använda på ett bättre sätt.

– Vi måste lägga pengarna på rätt saker. Annars blir vi straffade. Men det är alltid svårt att vända på en nedåtgående spiral…

Fler frågor som är viktiga för Socialdemokraterna?

– Vi måste fortsätta att jobba för våra företag och vårt näringsliv. En stor del av Mönsterås lycka och framgång handlar inte bara om att folk vill bo och leva här.

– Här ser vi, exempelvis, att de har börjat renovera krogen på Oknö. Och Södra satsar. Det är jätteroligt. Men det finns också många små och medelstora företag. Kan varje företag växa med en eller två personer, så skapar vi väldigt många arbetstillfällen.

”Ibland pratas det om Gnosjöandan. Men vi säger Mönsteråsandan”

ROBERT RAPAKKO

– Vi är en kommun som ligger i framkant inom många områden. Exempelvis när det gäller energiproduktion, gröna näringar och tillverkningsindustri. En del säger att den i princip har försvunnit – men här är det grunden och kärnan i det vi gör. Det finns en väldigt god anda. Ibland pratas det om Gnosjöandan. Men vi säger Mönsteråsandan.

Här känner människor och företag varandra och de kan dra nytta av varandras kompetenser, poängterar Robert Rapakko.

– Ibland kan de låna personal av varandra för att lösa stora utmaningar. Vi har många jämnstora företag. Visst, Södra och Stece är stora, men de andra är hyfsat jämnstora. Och då spelar man på något sätt i samma liga. Här sitter man vid samma bord och man kan föra gemensamma diskussioner.

– Men vi får kriga för att behålla handel och service. Vårt underlag är lite för litet. Och framför allt för utspritt.

– Mönsterås kommun har drygt 13 000 invånare. Det borde kunna bära sig, kan man tänka. Men vi har ju delat upp invånarantalet på Ålem, Blomstermåla, Timmernabben, Fliseryd, Oknö och Mönsterås. Ingen ort är superstor. Ibland kan någon tycka att det satsas lite för mycket på något ställe. Och så är det kanske ibland, att man tycker att det blir tonvikt på något ställe. Samtidigt ska man vara ärlig med att vi har nytta av varandra. Precis som Mönsterås kommun har nytta av Oskarshamn och Kalmar. Jag kan ju inte vara ledsen när det går bra för Johan (kommunalrådet Persson) i Kalmar eller Erlandsson (kommunalrådet Andreas) i Oskarshamn. Jag måste ju glädjas med dem och tänka att nu är det ytterligare någon som kan pendla till jobbet i Oskarshamn eller Kalmar.

Vilken är din favoritplats i Mönsterås kommun?

– Jag är svag för Idhultesjön (utanför Finsjö). Men det är inte så många som åker dit. Jag är ju en friluftskille. Där finns det riktig vildmark. Väldigt få människor och väldigt mycket skogsfågel som orre och tjäder. Det är min rekreationsplats.

”Idhultesjön är definitivt en plats som jag återvänder till”

ROBERT RAPAKKO

– Det finns förstås flera andra pärlor också. Men Idhultesjön är definitivt en plats som jag återvänder till.

Du är född här och uppvuxen i Mönsterås kommun?

– Ja, jag har bott i Mönsterås under alla år. Och jag trodde aldrig att jag skulle bli kvar här. Tanken var att jag skulle upp till fjällen i Norrland. Jag ville jobba som friluftsguide eller biolog, alternativt geolog.

– Sedan gjorde jag några år inom nykterhetsrörelsens scoutkår. Jag åkte runt och besökte många platser. Men varje gång upptäckte jag hur skönt det var att komma hem och landa i Mönsterås – där det är nära till allt. Har även mina föräldrar och flera vänner här.

– Jag bestämde mig för att vara kvar i Mönsterås. Det var också då som jag bestämde mig för att engagera mig inom politiken. Jag gick aldrig med i SSU. Jag gick med i Socialdemokraterna direkt, som 19–20-åring. Först var jag med i miljönämnden. Sedan blev det socialnämnden.

Var det självklart för dig att välja Socialdemokraterna?

– Ja. I grund och botten handlar det om tryggheten och jämlikheten och om att man ska få möjligheten att skapa sitt eget liv. Jag kommer från en arbetarbakgrund. Min pappa var arbetskraftsinvandrare från Rovaniemi i norra Finland. Han hade inte många kronor i fickan när han kom hit.

– Att han och mamma har kunnat skapa ett bra liv är på något sätt ett resultat av Socialdemokraternas Sverige. Det hade inte varit möjligt att göra den resan annars.

– Jag har inte haft det svårt på något sätt. Jag har bott centralt i Mönsterås och haft bra skolgång. Men det gör sig inte av sig självt.

Robert Rapakko föddes 1980.

Hans pappa kom hit i slutet av 60-talet.

– Han hade två bröder som åkte till Sverige och jobbade nere i Älmhult innan honom. Han följde med dem efter att de hade varit hemma i Finland på semester. Pappa var bara i Älmhult under några dagar. När de hörde att en ny fabrik skulle startas i Oskarshamn, så åkte de dit. Det var Scania. Där jobbade pappa i 24 år.

– Mamma är från Hälsingland. Morfar tog med sig familjen hit när Södra startades.

Robert Rapakkos föräldrar har inte varit politiskt aktiva.

– Men jag har alltid haft svårt för att låta bli att lägga mig i. Jag vill vara med och påverka samhället i rätt riktning. Man kan inte bara sitta och sura. Tycker man någonting så ska man vara med och tycka. Man ska försöka påverka i alla fall.

– Sedan kanske man inte får som man vill alla gånger.

Du har varit oppositionsråd sedan drygt ett decennium tillbaka. Hur har de åren varit?

– Otroligt roliga. Visst, det finns besvikelser. Men det är extremt stimulerande att få vara en del av politiken och utvecklingen. Att få vara med och bidra till något positivt.

– Att få ta beslut om att bygga en ny skola i Fliseryd, exempelvis. Eller lyckas med en företagsetablering.

– Vi ska vara glada för det som är bra och positivt.

Har ni en bra dialog med majoritetspartierna?

– Ja, oftast. Merparten av politikerna i vår kommun är lätta att prata med.

Man måste kanske ha mycket av samförstånd i en liten kommun, om man ska ta sig någonstans?

– Ja, jag tror det. Och det är förhållandevis lite ideologi inom lokalpolitiken.

I Blomstermåla finns det en del problem. Polisen berättar ofta om körkortslösa bilister och drograttfyllerier. Hur ser du på detta?

– Jag är så glad över att vi ser det i tidningen. För det betyder att polisen är där och tar dem. Så har det inte alltid varit. De har steppat upp rejält. Jag är jätteglad för de nya poliserna som har kommit till länet och för att vi faktiskt har fått poliser på stationen här i Mönsterås.

– De utgår i alla fall härifrån – sedan har de ett större bevakningsområde. Men de har blivit bättre. Och jag hoppas att fler vänjer sig vid att ringa in och anmäla.

Vad måste göras i Blomstermåla, som ni ser det?

– Man måste jobba med självbilden. Vi hade Blomstermåla-projektet. Och det har kanske fått rinna ut i sanden lite grand, tycker jag. Det är synd. Åtgärder som vi kom överens om har dragit ut på tiden. Vi skulle göra i ordning torget och sådana saker.

– ”Det där handlar mest om blomlådor, gör det verkligen skillnad?”, säger en del. Men jag tror att det betyder mycket om människor ser att här har någon satsat pengar, här ser det trevligt ut, det här är bra. Sedan är befolkningen i Blomstermåla ganska ung. Det finns förutsättningar. Men många är ensamstående. Och många har småbarn – så det är klart att de inte alltid har tiden som krävs för ett engagemang inom föreningslivet.

”Identiteten är en annan i Ålem”

ROBERT RAPAKKO

– Men om vi ger det några år. Om vi stöttar upp och ser till att det finns arenor och förutsättningar – då tror jag att Blomstermåla kan blomstra igen. Det finns arbetstillfällen i Blomstermåla. Det är nära till 34:an – och så har vi järnvägen. En tätare, mer regelbunden trafik, kommer att leda till högre huspriser i Blomstermåla.

– Ibland kan det bli lite deppigt. Och då sätter sig den bilden hos folk. De som funderar på att köpa hus i Blomstermåla ser kanske bara en nedbrunnen pizzeria, en stor och tom asfaltsyta och ett nedsläckt konditori. Det lockar inte. Vi måste ha in liv i husen och skyltfönstren. Och det ska vara rent och snyggt.

– Det svåra för oss är att våra ställen inte säljer sig själva. Vi har Långehälls friluftsområde och Alsterån, exempelvis. Men det syns inte om man bara åker förbi på 34:an eller åker förbi Blomstermåla med Kustpilen.

– Och Folkets hus utsida visar inte vad som finns på insidan. Ibland handlar det om att kunna paketera det man har.

Ålem och Blomstermåla sitter ihop i det närmaste…

– Men identiteten är en annan i Ålem. Där finns det fler egenföretagare och småföretagare. De känner tydliga band med Kalmar. Hur det nu kan vara en sådan skillnad när det bara är några minuter mellan Blomstermåla och Ålem.

Socialdemokraterna är fortfarande starka i Blomstermåla (30,99 procent i fullmäktigevalet 2018).

– Men Sverigedemokraterna (19,38 procent i det senaste fullmäktigevalet) tog mycket i Blomstermåla under flyktingåren, konstaterar Robert Rapakko.

Hur ska ni ta tillbaka rösterna från Sverigedemokraterna?

– Vi måste visa på bättre alternativ och idéer. Folk måste känna att det där vill jag också. Att vi vill åt samma håll. Sedan måste vi ha företrädare som folk tror på. Man måste hålla det man lovar. Men det är inte förrän du har ett valresultat i ryggen som du kan genomföra saker och ting.

I tätorten Mönsterås är Socialdemokraterna det största partiet – med 36,63 procent i den norra centrumdelen och 39,40 procent i den södra centrumdelen i förra fullmäktigevalet.

I den södra delen av Mönsterås landsbygd fick Socialdemokraterna 38,28 procent.

Ålem är Socialdemokraternas svagaste område (24,57 procent av rösterna i fullmäktigevalet 2018).

Det är Centerpartiet som regerar i Ålem (43,84 procent i förra valet). Och i den norra delen av Mönsterås landsbygd fick Centern hela 48,55 procent i fullmäktigevalet 2018.

Fliseryd är Sverigedemokraternas starkaste fäste (26,25 procent i förra valet).

PERSONLIGT / ROBERT RAPAKKO

Född: 1980.

Bor: På landet, en liten bit utanför Mönsterås. ”Trivs bra här – det är nära till allt. Och Mönsterås är en bra plats för barn att växa upp på. Har kvar pappas föräldrahem i Rovaniemi. Det blir som en sommarstuga. Men det är långt att ha 160 mil till sommarstugan. Man åker inte över helgen”, säger Robert Rapakko och skrattar.

Familj: Fru, 15-årig dotter, hund och två katter.

Gör: Arbetar deltid som högstadielärare på Parkskolan i Mönsterås och jobbar deltid som politiker. Är oppositionsråd i kommunen.

Fritidsintressen: Scouterna är det stora intresset. Men även friluftsliv i allmänhet. ”Ger mig gärna ut med kameran. Det är bara fjällen som saknas i Mönsterås. Åker gärna till Sarek. Det finns mycket som man vill göra – det är bara tiden som inte finns”, säger Robert Rapakko.

FOTO

PETER A ROSÉN