Sök
Stäng denna sökruta.
Edit Content
Sök

Hem

Bonus

Samarbeten

LÄSARservice

ANNONS

Oskarshamns-Nytt

MENY

ANNONS

Aktuellt

Så gick det när 51-årige Thomas Wennerklint gjorde comeback i handbollsmålet hos Mönsterås HK

Få vårt nyhetsbrev i din mejlbox gratis

Varje lördag får du aktuella artiklar, tips om evenemang & mycket mer. Fyll i dina uppgifter och bekräfta din e-postadress. Prenumerationen är gratis och du kan avsluta den när som helst:

ANNONS

LÖRDAGSKRÖNIKAN

Det är svårt att skriva en krönika om annat än sport just nu. Visst finns det många saker man skulle kunna ta upp, till exempel friskoledebatten eller huruvida skolans stress och kunskapskrav framkallar diagnoser hos våra barn.

Högre och högre drivmedelspriser och det alltmer hårdnande debattklimatet mellan politiska motståndare inför det stundande valet.

Men får faktiskt vänta. Jag måste få kommentera en del av de prestationer vi ser i de Olympiska spelen.

I skrivande stund har Sverige plockat hem fem OS-guld. Fem. Det är inte illa av en liten nation som Sverige. Visserligen har vi stolta traditioner inom vintersporterna, men ändå.

”Elvira Öberg verkligen k-ä-m-p-a-d-e till sig en efterlängtad silvermedalj på sprinten efter felfritt skytte. Starkt gjort”

THOMAS WENNERKLINT, KRÖNIKÖR


Då ska vi också komma ihåg att flera av våra på förhand största medaljhopp har ”misslyckats”. Tyvärr är det ju så bedömningen blir för Frida Karlsson, Ebba Andersson och skidskyttarna.

Har man i princip abonnerat på pallplaceringar under tävlingarna fram till OS duger inga femte-, sjunde- eller tolfteplaceringar, hur bra de i ett större perspektiv än må vara.

Frida Karlsson och Ebba Andersson har ju inte stått att känna igen överhuvudtaget och skidskyttarna som åkte fortare än några andra är nu långsamma i spåret. Inte skjuter de så värst bra heller…

Förhoppningsvis så såg vi ändå ett litet trendbrott idag när Elvira Öberg kämpade, verkligen k-ä-m-p-a-d-e till sig en efterlängtad silvermedalj på sprinten efter felfritt skytte.  Starkt gjort.

”Flera medaljchanser kvar”

Hon var dock dryga halvminuten långsammare än vinnaren, norska Marte Olsbu Röiseland, en konkurrent hon varit snabbare än flertalet gånger i vinter.

Men ett silver är finfint och förhoppningsvis kan det höja övriga skidskyttar i kommande tävlingar. Det finns flera medaljchanser kvar.

Vad gäller längdåkningen så är det ju till damerna vi sätter våra förhoppningar. Sprinttjejerna har ju redan ordnat guld och silver och Jonna Sundling och Maja Dahlqvist är ju stora favoriter att ta hem även teamsprinten.

”Det unika med ett OS är att det bara hålls vart fjärde år, det är inte många som får mer än kanske en enda chans att vinna ett OS-guld”

Efter de två inledande längre distanserna, där Therese Johaug fixat två guld till vårat grannland i väst, så hoppas jag verkligen att Ebba och Frida får en framgång i lördagens stafett tillsammans med Sundling och Dahlqvist.

De förväntningar som legat på deras axlar som ett tungt ok hade nog lättat ett antal kilo då.

När ni läser detta kanske ni redan har facit för damstafetten.

”Ren uppvisning”

Det unika med ett OS är att det bara hålls vart fjärde år, det är inte många som får mer än kanske en enda chans att vinna ett OS-guld.

Det gör förstås pressen så mycket värre. Man måste ju verkligen vara ”bäst när det gäller”.

Formtoppen ska komma precis den där veckan i februari.

Vad gäller huruvida den formtoppningen prickades in i rätt tid funderar nog skidåkarna över.

En som däremot infriade alla högt ställda förväntningar är ju skridskokungen Niels van der Poel. Dubbla guld och nytt världsrekord på 10 000 meter.

En ren uppvisning.

”Hatten av för en otroligt stor idrottsman”

Det är dessutom en fröjd att läsa hur Niels resonerar och hur självklart för honom det var att han skulle vinna. Vilken häftig personlighet.

Han visste att han var skyhög favorit till att vinna både 5000 och 10 000 meter och han backade inte för det favoritskapet. Han omfamnade det.

Han visste att han hade förberett sig så mycket och på ett sådant sätt att han skulle vinna.

Ja, jisses – hatten av för en otroligt stor idrottsman.

Undrar om han fortsätter med skridskor nu? Kanske inte.

Han behöver nog en ny utmaning. Jag tror att han skulle kunna vinna OS-guld i någon annan gren – bara han bestämmer sig.

Kanske skulle han kunna ta OS-guld på ett sommar-OS, varför inte i cykel eller triathlon?

”Sjukt imponerad”

Hur som helst har Niels van der Poel svarat för en enastående prestation – att vara som allra bäst när det gäller som mest. Jag är sjukt imponerad.

OS är fullt av enastående prestationer från idrottare från olika länder. Här hemma har undertecknad gjort smygcomeback på handbollsplanen.

”Mönsterås HK, mitt hjärtas klubb, har startat upp seniorverksamhet igen och kanske har vi ett seniorlag i seriespel igen till hösten”

Mönsterås HK, mitt hjärtas klubb, har startat upp seniorverksamhet igen och kanske har vi ett seniorlag i seriespel igen till hösten.

I tisdags var det första träningen och jag ville ju, trots mina 51 år, hemskt gärna vara med och se om jag fortfarande dög någonting till mellan stolparna. För er som inte vet så har jag ju många år som handbollsmålvakt bakom mig i just Mönsterås.

”Gick över förväntan”

För att undvika skador gick jag en långpromenad på åtta kilometer innan träningen, värmde upp enskilt i hallen och stretchade stela muskler och senor innan jag började mota bollar.

Det gick faktiskt klart över förväntan med tanke på att jag inte rört en handboll på tre år…

Visst var det bekymmer med positionering ibland och visst var det en del skott som jag släppte in där jag tänkte ”va fasen, den hade jag ju”.

”Men på det hela taget klart godkänt för en första träning. Inte heller hade jag svårigheter att ta mig av plan för egen maskin trots att det kändes i kroppen”

Men på det hela taget klart godkänt för en första träning. Inte heller hade jag svårigheter att ta mig av plan för egen maskin trots att det kändes i kroppen.

”Klarade jag nästan”

Dessutom hade jag fått stränga förhållningsregler från tränare att inte ”göra som du brukade göra”. Det klarade jag nästan. Ett kantavslut gick mellan benen på mig, men jag var på bollen och den tappade fart. När jag vände mig om såg jag att den var på väg att rulla över mållinjen… Instinktivt kastade jag mig handlöst efter bollen och lyckades hålla den på rätt sida mållinjen. Visserligen slog jag hakan och näsan i golvet, men jag var mäkta nöjd ändå.

Nåja, det var fruktansvärt roligt att få uppleva känslan av en kollektiv handbollsträning igen, även om kroppen protesterade lite efteråt.

”Fick oerhört ont i höften och ländryggen, något som kändes igen från tidigare säsonger”

Fick oerhört ont i höften och ländryggen, något som kändes igen från tidigare säsonger. Nu ska tilläggas att ryggen får en del stryk även på hemmaplan då jag både duschar och byter blöja på min sextonårige son. Det blir inte helt ergonomiskt riktiga arbetsställningar då.

”Helt sned i ryggen”

Så idag (fredag) har jag varit hos kiropraktorn. Han konstaterade att jag var helt sned i ryggen och att ena benet var en centimeter kortare än det andra eftersom mina muskler kompenserat för det onda i ryggen.

Efter en hel del bändande, tryckande och krasande ljud så var kiropraktorn belåten. Nu är du rak i ryggen, benen är lika långa och dessutom har du två skulderblad igen. Det var ju skönt att veta.

”Som vanligt när man varit hos kiropraktorn så känns det som att man blivit överkörd av en buss, men man vet ju att det går över”

Som vanligt när man varit hos kiropraktorn så känns det som att man blivit överkörd av en buss, men man vet ju att det går över.

Det här kommer att gå över och jag kommer att fortsätta att träna handboll så länge det finns möjlighet.

Det är inte en prestation som ligger i paritet med Niels van der Poels eller någon annan OS-atlets, men det är min prestation.

Och den är i alla fall jag stolt över.

Ha en fortsatt skön helg!

Ta hand om er!

Heja Sverige!

/Thomas

+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Shoppingguide

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS