ÖSTRA KRÅKERUM/MÖNSTERÅS

Vår tidning åker till Östra Kråkerum, strax utanför Mönsterås, och hälsar på hemma hos Anders Johansson (C), som är kommunalråd i Mönsterås kommun.

Det är dags för den stora intervjun inför valet. Vi slår oss ner i trädgården. Anders Johansson bjuder på saft och kaffe. Hunden Ajax är också med, och sprider trivsel.

Vilka frågor är viktigast för Centerpartiet under den kommande mandatperioden?

– En viktig fråga är att vi kommer att reparera och modernisera vårt kommunala fastighetsbestånd. Det är en av de stora åtgärderna som bör vidtas under den kommande mandatperioden. Vi har ett antal byggnader som byggdes på 1960-talet – och det är lite varierande kvalitet på dem.

– Sedan är det – som alltid i en kommun – ett fokus på vård, skola och omsorg. Under många år har vi lagt väldigt mycket resurser på att förbättra skolan – och vi ligger bra till både när det gäller skolan och äldreomsorgen. Men det är ändå där det är viktigast att vi fortsätter att förbättra oss.

”Oerhört viktig”

– Inom äldreomsorgen, och kommunen över huvud taget, är övergången till mer digitalisering oerhört viktig. Det kommer att underlätta för medborgarna – men det är också en viktig del för oss som kommun, för att hålla kostnaderna nere i våra verksamheter – men vi vet också att arbetslösheten är låg i samhället. Vi har ökade behov av människor som inte riktigt finns på arbetsmarknaden. Vi måste fortsätta att hitta lösningar, utan att det på något sätt går ut över brukarna inom äldreomsorgen eller barnen i skolan. Vi behöver få fram något som kräver en mindre personalstyrka, men som samtidigt ger en bättre verksamhet – och ett bättre liv för både barn och äldre.

Har ni några konkreta vallöften?

– Vi kommer att presentera ett valprogram ganska snart. Och då återkommer vi till de konkreta löftena.

”Det går väldigt bra för Mönsterås kommun”

ANDERS JOHANSSON (C), KOMMUNALRÅD I MÖNSTERÅS KOMMUN

Hur vill du summera mandatperioden som snart är slut?

– Det går väldigt bra för Mönsterås kommun. På något sätt måste man börja med omvärldssituationen. Det har varit väldigt märkliga år. Först hade vi en pandemi på två år – och sedan kom Putins överfall och kriget i Ukraina. Det har varit en mandatperiod som har präglats av extraordinära omständigheter hela tiden.

”Som en papegoja”

– Jag har känt mig som en papegoja när jag har stått i budgetdiskussioner och sagt att ”läget är osäkert nu, det är svårt att veta vad som händer”. Men det har verkligen varit så.

– När man ser tillbaka, så tycker jag ändå att vi hanterade pandemin på ett bra sätt. Vi hade bekymmer i början. Vi fick in det inom äldreomsorgen på ett tidigt stadie. Vi vet inte hur vi fick in det – och vi vet inte om det fanns något som vi kunde ha gjort annorlunda. Om det hade hjälpt. Men vi kan konstatera att rutinerna inte fungerade i början. Vi tyckte faktiskt att vi hade en ganska ny och uppdaterad pandemiplan – men därifrån till att informationen ska nå ut till golvet, där rutinerna ska vara, det såg vi att det inte fungerade i inledningsskedet. Där lärde vi oss något om behovet av information – hur mycket information som behövs internt inom en organisation och även utåt.

”Det var ett misstag”

Anders Johansson berättar att han har funderat väldigt mycket på detta.

– Det är en sådan sak som ligger i krisens definition – att ingen har någon riktigt säker information. Det hade inte vi heller. Då är man rädd för att gå ut med något som är fel. ”Vi tror att det är så här, men vi vet inte” – och då vill man inte gå ut med det. Det ledde till ett informationsstopp. Och det är det sämsta, tyvärr. Det var ett misstag – men i övrigt när jag ser tillbaka på det, så tycker jag att det fungerade bra.

– Det gäller att ha ett visst mod och säga allt vi vet. Men vi säger också att informationen inte är helt säker. Det var det vi lärde oss efter första månaden. Jag var väldigt rädd för att göra politik av krisen. Jag tycker inte att det hör hemma där. Därför gick inte jag, eller någon annan politiker, ut och sa något om pandemin. Det fungerar inte, kan jag konstatera.

”Oerhört mycket bättre”

– Vi gjorde det av omsorg – för att undvika komplikationer, men det uppfattades som att vi gick och gömde oss och att vi inte vågade prata om något som var jobbigt. Det fick vi ta tag i – och vi kom överens om att vi skulle prata om det och informera tydligare utåt. Då blev det oerhört mycket bättre, tycker jag, säger Anders Johansson, som är mycket nöjd med hur kommunens verksamheter fungerade under pandemin.

”Många har gjort ett jäkla bra jobb”, fastslår han.

– Det har fungerat – men personalen fick anstränga sig väldigt mycket.

– När det gäller det övriga, så kan jag konstatera att vi har en stabil ekonomisk situation i dag. Vi gick in i mandatperioden med ett svagt resultat – vi landade till och med på ett litet underskott första året. Efter det har vi haft två goda ekonomiska år. Och det ser lovande ut i år, än så länge.

”En jättetung investering för Mönsterås kommun”

– Så sammantaget under mandatperioden klarade vi de finansiella målen – och vi har även det långsiktiga överskottet, som vi behöver ha. Det är jätteviktigt för oss. Vi har investerat mycket – och vi står inför investeringar på fastighetssidan. Vi har dessutom mycket att göra i våra vatten- och avloppssystem och det är kanske det som kommer att kräva de största ekonomiska insatserna. Så är det. Vi är också i gång med en modernisering och en upprustning av vårt reningsverk på Nynäs. Det rör sig om en investering på cirka 70 miljoner kronor – en jättetung investering för Mönsterås kommun, med tanke på vår storlek. Men det är något vi måste göra. Timmernabbens reningsverk är lite bättre – men även där har vi en investering om några år. Vi kommer att göra motsvarande upprustning där.

Därmed förbättras reningsgraden, konstaterar kommunalrådet.

– Och vi tar första stegen mot att kunna återanvända det vattnet. Nu lyfter vi upp det för att kunna använda det som spolvatten och liknande – tekniskt vatten, som det heter. Det här är en oerhört viktig samhällsutveckling, att vi tar vara på vattnet på ett bättre sätt.

”Var en ödesfråga”

– Jag är också oerhört nöjd med utvecklingen i skolan. Det var en ödesfråga i förra valrörelsen. ”Vi måste få bättre resultat i skolan”, sa jag då. Och vi har, jämfört med andra kommuner, lagt väldigt mycket pengar på skolan. Vi fick ändå inte till så bra resultat. Det är egentligen den värsta situationen som man kan hamna i. Men det har vi vänt. Vi hade det på känn för fyra år sedan – och nu är vi uppe på jättefina resultat både på mellan- och högstadiet. Vi har bra meritvärden – och vi blev länets bästa skolkommun i Lärarförbundets ranking. Det är roligt.

– Och jag tror att det var absolut nödvändigt för oss.

Hur ser du på utmaningarna under den kommande mandatperioden?

– Som kommunstyrelseordförande hamnar man ibland i det här med att pengarna måste räcka. Och där ser jag verkligen att vi har utmaningar på investeringssidan – framför allt. Och, som jag sa, vi har fastigheter och vatten- och avlopp. Det är det som kommer att dominera totalt i vår investeringsbudget framöver.

”Ser lite bättre ut”

– Sedan har vi en fortsatt utmaning i och med att vi har en befolkning som blir äldre. Men nu ser det lite bättre ut i Mönsterås kommun. Yngre och medelålders personer flyttar till kommunen. Vi ligger på ett positivt flyttningsnetto från 30–35-årsåldern. Det ser ganska bra ut – men demografin kommer alltid att vara en utmaning för oss.

Vad kan ni göra för att få fart på inflyttningen ytterligare?

– Man måste tänka igenom vad man vill. För mig är inte tillväxt ett mål i sig – det viktigaste målet för mig är att medborgarna som bor här, invånarna i kommunen som är mina uppdragsgivare, ska ha det bra. Och tillväxt är ett medel för att komma dit. Då pratar vi om en måttlig tillväxt – inte något som ger växtvärk, om man får välja. Nu får man sällan välja, men vi ska styra mot en tillväxt i kommunen, för det säkerställer samhällsservicen och affärernas överlevnad, med mera.

”Receptet är attraktiva bostäder”

– Migrationen var dominerande under en period – men nu ser vi att det har stabiliserat sig, och att vi har en viss inflyttning. Receptet är attraktiva bostäder – det är jag helt övertygad om. Och det har vi i Mönsterås kommun.

– Vi har sjönära lägen i Mönsterås och Timmernabben – och vi har väldigt bra pendlingsmöjligheter från Fliseryd, Ålem och Blomstermåla. Alla orter är levande och har möjligheter. Men det är viktigt att kommunen är aktiv i orter där det krävs lite mer insatser från vår sida, för att de ska utvecklas.

Hur stor skulle befolkningstillväxten vara per år i Mönsterås kommun i en optimal värld?

– Vi såg att vi ökade för mycket under migrationen, då vi fyllde på med några hundra per år. Vi hanterade det, men det kräver stora ansträngningar.

– Får jag önska, så skulle vi öka med upp till 100 personer per år.

Har du några speciella funderingar när det kommer till äldreomsorgen?

– Där har vi en väldigt bra verksamhet. Och det har den varit under många år. Vi har bra resultat i brukarundersökningarna. Men där har kostnadsbiten varit bekymret.

– Sedan kan man säga att det är okej att lägga stora resurser om man får bra kvalitet för pengarna. Det har jag aldrig haft något problem med. Så jag är ganska nöjd. Men vi har kanske fått lägga för stora resurser. Vi är dock på god väg att komma tillrätta med det. Vi har väldigt bra kontroll nu.

”Höga sjuktal”

– Utmaningen är att vi har personal som sliter väldigt hårt – och att vi har höga sjuktal i den verksamheten. Arbetsförhållandena är något som vi måste jobba med. Vi ska ha medarbetare som är nöjda och glada – men vi kan inte öka kostnaderna.

I Oskarshamns kommun pratar flera partier om att undersköterskorna kanske inte ska städa, tvätta och laga mat. De vill renodla undersköterskornas arbetsuppgifter. Hur ser du på det?

– Det har varit uppe många gånger. Det finns fördelar och nackdelar. Så länge jag har varit politiker så har man gått från det ena till det andra, flera gånger. Men i en situation där det är knepigt att hitta kvalificerade undersköterskor, så kan det absolut vara en av lösningarna.

Borde man höja lönerna också?

– Det är ingen höglönegrupp. Vi har jobbat mycket med det. Vi har haft en särskild låglönesatsning. Väldigt positivt, tycker jag. Det rättade till mycket – men vi måste fortsätta att jobba med det.

”Det känns riktigt bra”

– Vi har alltid haft en löneskillnad mellan kvinnor och män – mest beroende på att det har handlat om olika yrkesgrupper – men den skillnaden har minskat sakta men säkert, och nu när vi fick upp den stora gruppen med undersköterskor – tack vare låglönesatsningen – så halverade vi löneskillnaden, på ett ungefär. Det känns riktigt bra.

Finns det något mer att säga om skolan – och förskolan?

– Det har blivit bättre och riktigt bra. Men bara för att vi är bra jämfört med andra, så måste man ändå fundera på om det verkligen är bra. Ganska många elever kommer inte upp till godkända betyg. Det kan vi inte acceptera – det är inte en vinnande väg i ett samhälle.

– Vi måste fortsätta att höja kvaliteten på undervisningen.

– Och vi kommer att åtgärda ett antal av våra skolor, på fastighetssidan, och skolgårdar.

Det är dags för Tillingeskolan i Timmernabben härnäst?

– Ja, vi har inte tagit något formellt beslut om en nybyggnation än – men det är det vi jobbar med.

Och sedan ska Krungårdsskolan i Blomstermåla åtgärdas?

– Vi lägger upp en stor plan för våra fastigheter – och vi har behov på flera ställen, så jag vill inte riktigt säga vad vi kommer att göra efter Tillingeskolan. Det kan vara delar av skolor också – så är det i Timmernabben. Så kommer det även att vara i Blomstermåla, den består av flera delar, som är olika gamla och som har olika bekymmer. Det är likadant med Ljungnässkolan och Mölstadskolan i Mönsterås. Våra skolor är ungefär lika gamla. Vi hade en ganska stark tillväxt i kommunen under 50- och 60-talen. Då byggdes det.

Hur ser du på ungdomarnas behov, generellt sett? Har de tillräckligt mycket att göra?

– Den där är svår. Vi har våra fritidsgårdar – och de fyller en viktig funktion. Det är inte en jättestor andel av våra ungdomar som går till fritidsgårdarna – men de fyller ändå en viktig funktion i samhället. De finns där som ett alternativ för dem som inte riktigt hittar någon annan intressant verksamhet.

– Annars är det föreningslivet som sysselsätter och aktiverar merparten av våra ungdomar. Att våra föreningar har bra förhållanden är det absolut viktigaste, tror jag. Och att föreningarna tänker på att modernisera sina verksamheter – för ungdomarna är lite annorlunda för varje generation som kommer. De vill syssla med annorlunda grejer – och de vill göra det på olika sätt.

”Oerhört viktiga”

– För oss är föreningsbidragen oerhört viktiga. Och de går egentligen till ungdomsverksamheten – när det gäller vuxna så är det i grunden upp till var och en att sköta sin fritid.

Fler tankar kring bostadsbyggandet i kommunen?

– Det är väldigt länge sedan det byggdes flerfamiljshus av privata aktörer i Mönsterås kommun. Men nu har vi två projekt i hamnen – höghuset och Kuggås strand i Mönsterås. Tidigare har vi hela tiden fått bygga bostäder med kommunala medel.

– Jag ser hellre att vi använder Mönsterås Bostäder till att hjälpa till med utvecklingen i övriga orter. Och vi har kunnat bygga i både Ålem och Timmernabben. Det är väldigt positivt.

Kan det bli aktuellt för Mönsterås Bostäder att bygga mer i de mindre orterna?

– Jag hoppas det. Och det finns långt gånga planer på att bygga i Fliseryd. Där hade man kanske haft ett beslut nu om vi hade sluppit kostnadsökningarna som kom under våren. Men vi hoppas att man ändå kommer att klara av det.

”Jag brukar säga att landsbygden inte behöver någon hjälp, den behöver först och främst bli lämnad ifred”

Då tar vi Centerns paradgren – landsbygdsfrågorna. Hur ser du på dem?

– Landsbygden är väldigt beroende av den nationella politiken – men jag brukar säga att landsbygden inte behöver någon hjälp, den behöver först och främst bli lämnad ifred. Politiska beslut drabbar ofta landsbygden, i stället för att gynna den – om jag ska vara ärlig.

– Men för oss som kommun är bredbandsutbyggnaden en viktig landsbygdsfråga. Jag är jäkligt stolt över det arbetet. Vi har kunnat köra bredband på samma villkor både i tätorterna och på landsbygden.

Det är helt utbyggt i kommunen nu?

– Ja, om ett år så kommer vi att kunna säga att det är det. Just nu är det fortfarande ett bra tryck på bredbandsutbyggnaden. Och det kommer det även att vara i höst – och i vår, då det sista görs.

– Men vi är absolut på sluttampen. Vårt mål är att 95 procent ska vara utbyggt 2022 – och jag skulle tro att vi klarar det. Det ligger däromkring, vi kan bomma med någon procent eller så.

– Sedan ska man inte glömma de enskilda vägarna. En jättestor del av vägnätet i kommunen är enskilda vägar. Det är viktigt att vägföreningarna får driftsbidrag så att de kan klara sig. Det är också viktigt att vi kan vara med när det handlar om större grejer. Och det finns ett statligt stöd. Men det räcker inte. Vi som kommun måste vara med och stötta också. Och det gör vi på ett bra sätt.

Mönsterås kommun har ett ganska bra vägnät…

– Ja, vi har ett bra vägnät.

Och snöröjningen fungerar?

– Ja.

Hur ser du på E22:an?

– Där tror jag att de flesta är lite kluvna. Dels så vet alla att det inte är helt trafiksäkert som det ser ut nu. Och det blir svårare och svårare att ta sig ut på E22:an för varje år som går. Samtidigt finns det nackdelar med att det inte längre kommer att vara lika tillgängligt att köra in till Mönsterås om det är för lätt att köra förbi och så vidare.

”Olika infallsvinklar”

– Kommunen och Trafikverket har helt olika infallsvinklar. Trafikverket vill att det ska gå fort att köra på den nationella vägen – och vi vill att det ska vara lätt att komma till och från Mönsterås. Det som vi har kommit överens om i åtgärdsvalsstudien är acceptabelt för Mönsterås. Alla vet att vi sitter i en omöjlig situation i längden – för varje år som går ökar dygnstrafiken på E22:an med ungefär 100 bilar. Det kommer att bli värre och värre.

”Jag tillhör inte dem som tror att vi kommer att få färre bilar i vårt samhälle”

– Jag tillhör inte dem som tror att vi kommer att få färre bilar i vårt samhälle. Man är beroende av bilen utanför storstäderna. Så är det. Därför vet vi att det förr eller senare blir ohållbart att inte bygga om E22:an.

Frågan är bara när?

– Ja, frågan är när. Nu vet vi att det inte blir inom de närmaste tio åren i alla fall.

Närmaste 20, kanske?

– Ja, det är det vi inte vet.

Hur ser du på miljöfrågorna på det lokala planet?

– Det finns många viktiga miljöfrågor – för mig är två av dem prioriterade. Den ena är klimatfrågan, naturligtvis. De flesta är överens om att det är den viktigaste miljöfrågan. Nu har vi haft en stor diskussion om vindkraften – och jag tycker att det är bra att vi verkligen diskuterar igenom det, men där har vi i Mönsterås kommun verkligen tagit vårt ansvar.

”Vi ska inte glömma bort att vi också måste spara energi”

– Vi måste fortsätta med solceller på kommunens fastigheter – och vi ska inte glömma att vi också måste spara energi. Det glöms ofta bort i debatten. Det var man bättre på under 80-talet, eller däromkring – då pratade man mycket om energibesparande åtgärder. Det måste vi prata mer om. Och det är något vi jobbar med i våra fastigheter. Mönsterås Bostäder var tidigt ute med det för 15 år sedan – då vi gick med i Skåneinitiativet (Sveriges allmännyttas eget Kyotoprotokoll för minskad energianvändning). Och man reducerade energiförbrukningen.

”Måste ställa om”

– Vi måste naturligtvis ställa om kommunens fordon också – och det håller vi på med. Den andra stora frågan är övergödningen av Östersjön. Det är gamla miljöfrågor. Därför känns det väldigt skönt att komma igång med reningsverken. Jag är själv bonde – och när man brukar mark så läcker det näringsämnen. Det läcker väsentligt mindre i dag jämfört med hur det var för 30, 20 eller 10 år sedan. All mark som brukas läcker. Där måste vi fortsätta att jobba med våtmarker, där vi bromsar tillförseln av näringsämnen från åkermarken innan den kommer ut i Östersjön. I våtmarken får vi bort mycket av kvävet. I bevattningsdammar lyfter vi upp det och återanvänder det på åkrarna. Vi vet att fosforn sedimenterar och lägger sig på botten – och då får vi inte ut den i Östersjön. Det här är små åtgärder, men de betyder mycket när vi tittar på helheten. Men det finns inga snabba lösningar. Det finns aldrig några snabba lösningar i naturen.

Hur ser du på Oskarshamns sjukhus?

– Vi vill naturligtvis behålla Oskarshamns sjukhus. Jag hoppas verkligen inte att det finns något hot mot det.

”Det finns naturligtvis en oro”

– En fråga som är mer kommunal, och som jag känner mig trygg med, är att en ny hälsocentral ska byggas i Mönsterås. Och det finns naturligtvis en oro för att man ska lägga ned hälsocentralen i Blomstermåla när hälsocentralen i Mönsterås är klar. Vi har pratat om det med regionen – och vi har sagt att den inte får dimensioneras så att den även klarar av att ersätta Blomstermålas hälsocentral. Och det gör den inte. Det finns inte några sådana planer.

– Men det gäller att vi verkligen slår vakt om de små hälsocentralerna. ”Lägger ni ned hälsocentralen i Blomstermåla, så kommer vi att göra allt för att få dit en privat aktör i stället”, brukar jag säga till regionen. Vi vill absolut inte bidra till en centralisering och en utarmning av de andra orterna, säger Anders Johansson.

Hur ser du på arbetslösheten i kommunen?

– Den är låg. Det är den lägsta nivån under mina fem år som kommunalråd. Den har sjunkit ganska drastiskt, faktiskt.

”Jätterädda”

– När pandemin kom var vi jätterädda för att arbetslösheten skulle stiga. Den steg lite grand i början. Det var inte så förfärligt många som blev uppsagda från sina jobb, men det var heller ingen som kom in på arbetsmarknaden. Företagen blev försiktiga och anställde inte.

– Det slog förstås mot ungdomsarbetslösheten – det är ju ungdomarna som ska in på arbetsmarknaden. Men under andra halvan av pandemin, så började det rätta till sig. Det började sjunka och nu ligger vi på arbetslöshetssiffror som är bättre än de var innan vi gick in i pandemin. Det är extra glädjande att siffrorna för utlandsfödda har gått ner stadigt – och på slutet har det gått väldigt bra. Nu är vi nere på hanterbara siffror. Detta förklarar också varför vi har gått så bra ekonomiskt under de senaste åren. Skatteintäkterna har överträffat prognoserna. Det beror på löneökningarna och att fler är ute i arbete.

Då tar vi regeringsfrågan – ni fortsätter gärna att samarbeta med alliansvännerna i Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, antar jag?

– Ja, här i kommunen går vi fram som en allians. Jag hoppas verkligen att vi får medborgarnas förtroende.

Hur ser du på politikerarvodena?

– Vi har ett fastlagt system sedan tidigare – och i dagsläget har vi inga planer på att förändra något där.

Vad är det som driver dig som politiker? Vilka är dina hjärtefrågor?

– Den där tror jag att man ska fundera på jäkligt ofta, på egen hand, som politiker. Och det gör man ju.

”Jag är framför allt lokalpolitiker”

– Jag har sagt det tidigare, och jag säger det igen – jag är framför allt lokalpolitiker. Anledningen till att jag ställde upp som kommunalrådskandidat var kärleken till min hembygd. Jag är född i Mönsterås och jag har bott och verkat här under större delen av mitt liv, säger Anders Johansson, som konstaterar att det är det lokalpatriotiska som driver honom.

”Är liberal”

– Jag har nästan alltid varit centerpartist – och jag har alltid haft en allmänborgerlig syn på politiken. Jag är liberal. Landsbygdspolitiken och engagemanget i det som ligger utanför storstäderna gjorde att jag valde Centerpartiet. Sedan har jag alltid haft en övertygelse om att det är viktigt med miljö- och energifrågorna och att vi går över till förnyelsebart, i första hand, och framför allt fossilfri energi. Jag var engagerad i de här frågorna även tidigare, som lantbrukare. Jag var med i vattendragsgrupper, och liknande, för att minska övergödningen. Vi har vidtagit ett antal sådana åtgärder här hemma på vår gård.

Hur ser din vision/målbild ut för Mönsterås kommun?

– Drömmen är att vi kan säga att vi har lyckats utveckla hela kommunen. Det är ett nederlag när någon ort går bakåt. En del av våra orter har kanske större fördelar – och kommer att klara utvecklingen själva, samtidigt som andra kommer att kräva mer insatser.

– Och jag tänker inte bara på de kommunala verksamheterna – utan även på hela civilsamhället och samhället som sådant. Jag skulle gärna se att vi fortsätter att utvecklas. Då måste vi ha en viss inflyttning till kommunen samt attraktiva, välfungerande och växande företag. Och det kräver att vi tar stor hänsyn till miljön.

”Jag skulle nog beskriva mig som en samarbetspolitiker”

Hur skulle du vilja beskriva dig själv som person?

– Jag har ganska mycket visioner – jag skulle nog beskriva mig som en samarbetspolitiker. Ett bra förslag är ett bra förslag, oavsett vem som har lagt det förslaget. Vi stödjer gärna bra motioner – och det har vi visat. Och vi avslår det som inte blev så bra.

– Ibland tvingas man avslå motioner på grund av att de inte är genomförbara. Men det kan ju ändå vara en bra idé. Bra tänkt, men det fungerar inte. Det är i alla fall bra att man har fått in de förslagen. Det är likadant när det kommer till medborgarförslagen ibland. I vissa fall är det omöjligt att genomföra ett förslag, den som har skrivit förslaget har inte alltid koll på vad kommunen sysslar med. Men det kan fortfarande vara en bra idé – och i framtiden kan man kanske ta med sig en liten del av den idén och föra in grundtankarna.

Hur går det i kommunvalet i höst?

– Som sittande mitt i, så är det svårt att svara på det, men det känns rätt bra. Man lägger mycket tid på att lyssna in vad folk tycker och tänker och vill. Jag tror att man ska gå in i varje mandatperiod med väldigt stor ödmjukhet – och man ska komma ihåg att valrörelsen startar dagen efter valet. Väljarna utvärderar den verksamheten som har varit under flera år tillbaka. Man ska kunna stå för vad man gör hela vägen.

Personligt / Anders Johansson

Ålder: 52 år.

Bor i: Östra Kråkerum, strax utanför Mönsterås.

Född och uppvuxen i: Östra Kråkerum.

Familj: Fru och två utflugna söner, 21 och 25 år gamla.

Utbildning: Teknikagronom (utbildad vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU).

Är: Lantbrukare och kommunalråd i Mönsterås kommun. Tidigare, efter studierna, jobbade han som byggnadskonsult på lantbrukssidan. ”Jag har även haft en hel del styrelseuppdrag inom lantbruksföretag. Jag har varit väldigt aktiv inom slakterinäringen, framför allt”, säger Anders Johansson.

Politiska uppdrag av betydelse genom åren: Kommunalråd (sedan 2017), fullmäktigeledamot i cirka 20 år, styrelseledamot i Mönsterås Bostäder under många år och ordförande i miljönämnden (tog över 2014).

Fritidsintressen: ”Jakt är mitt stora fritidsintresse – men jag trivs också bra med att vara i skärgården på sommaren. Hunden (Ajax) är ett annat fritidsintresse, och han ingår ju även i jakten. Jag läser dessutom en hel del böcker när jag har tid. Jag är väldigt historieintresserad, så jag har ganska många hyllmeter med historieböcker”, säger Anders Johansson.

Tittar helst på: ”Jag tittar väldigt lite på TV – det blir mest nyheter och sport och någon serie på Netflix.”

Favoritmat: ”Raggmunk med mycket fläsk.”

”Jag är en stor mjölkdrickare”

Dricker helst: ”Jag är en stor mjölkdrickare. Det blir nog en liter per dag, nästan”, säger Anders Johansson.

Favoritlag inom sportens värld: Kalmar FF, IK Oskarshamn och Liverpool. ”Det är väldigt tragiskt att inte Mönsterås har något fotbollslag längre. Det smärtar lite i hjärtat. Det hade varit en självklarhet för mig att följa dem. Jag var ungdomsledare där tidigare.”

Husdjur, förutom hund: ”Vi har en katt också. Hunden och katten sover ihop.”

Favoritfärg: Grön.

Gör helst under en ledig dag: ”Vad är det för något?”, säger Anders Johansson och skrattar.

Sover: ”Jag behöver min sömn – jag vill nog ha mina sju eller åtta timmar per natt.”

Vad skulle du göra om du var osynlig under en dag? ”Jag skulle sitta på kontoret, för då skulle jag kunna sitta där utan att bli störd”, säger Anders Johansson och skrattar.

Förhållande till sociala medier: ”Sociala medier är ett nödvändigt verktyg för mig – och jag är i grunden positivt inställd. Sedan är det utan tvekan som så att man kan bli fullständigt vansinnig på sociala medier. Jag har svårt för den tonen som ibland finns där, då man inte kan föra en balanserad diskussion. Det skapar mycket irritation.”

Om du var tvungen att gå med i ett annat parti, vilket skulle du välja då? ”Jag måste passa på den.”

Vilka tycker du bäst om i de andra partierna? ”Jag tycker att vi har en väldigt god stämning, generellt sett. Jag trivs bra med alla, jag har varken favoriter eller stora fiender i politikergänget.”

Favoritårstid: ”Jakttiden på hösten.”

Favoritställe i kommunen: ”Ett riktigt bra rådjurspass.”

Hur vill du beskriva din kontakt med invånarna i kommunen? ”Det sämsta med pandemin var att vi inte kunde vara ute och träffa folk i samma utsträckning som tidigare. Företags- och verksamhetsbesöken och besöken hos olika föreningar är det roligaste och viktigaste i det här jobbet.”

”Jag är ganska lättroad”

Vad skrattar du åt? ”Jag är ganska lättroad. Jag gillar underfundig humor. Och jag tycker att det är jätteroligt när folk drar en fräckis.”

Tror du på Gud? ”Jag är agnostiker” (en person inte anser att det är möjligt att veta om det finns en eller flera gudar).

Tror du på ett liv efter döden? ”Jag har inte bestämt mig där heller. Jag har för lite fakta på bordet för att kunna ta ställning”, brukar jag säga.”

Vad är meningen med livet, enligt dig? ”Då svarar jag med bondesjälen. Och det är att lämna något efter mig som är bättre än det jag tog över. Som bonde får man ofta en gård att förvalta. Den här gården har varit i min familjs ägo i flera generationer”, säger Anders Johansson.